1. Falska vänner

En del esperantoord är mycket lika vissa svenska ord, men betyder något helt annat än man väntar sig. Sådana ord kallas “falska vänner”. Falska vänner är ett problem i all språkinlärning. Den här listan innehåller ungefär 350 falska vänner för svenskspråkiga. En del är bara delvis falska, dvs. de har bara en del av de betydelser som motsvarande svenska ord har. En del falska vänner bör man noga lära in så man kan använda dem aktivt i rätt betydelse. Andra räcker det förmodligen att känna till passivt för att undvika missförstånd om man någon gång skulle stöta på dem.

aborto = “missfall”. “Abort” = abortigo. Aborti = “få missfall” (även “misslyckas på ett tidigt stadium”), abortigi = “göra abort”.

absorbi = “uppsluka, fängsla (uppmärksamhet)”. “Absorbera, suga upp, suga i sig” = (en)sorbi.

adjekto = “adverbial”. “Adjektiv” = adjektivo. I stället för adjekto kan man ofta säga komplemento.

afero = “sak (konkret eller abstrakt), angelägenhet”. “Affär, butik” = vendejo, butiko, magazeno. “Affär, firma” = firmao, firmo. “Affär, affärstransaktion” = negoco (“affärer” även = komerco). “Rättsaffär, rättsfall” = proceso, (jugha) afero.

akcento = “betoning”. “Accent(tecken)” = supersigno. Kromsigno, diakrita signo = “diakritiskt tecken” (generellt ord för accenter och andra typer av särskiljande tilläggstecken). “Accent, brytning” kan heta akcento, men många föredrar uttryck som elparola nuanco, miselparolo, eller det nya ordet akchento. Akcentosigno kan förstås användas om tecken som anger betoning.

akno = “finne, blemma”. “Acne, finnar” (hudsjukdom) = akneo.

akselo = “armhåla”. “Axel” (kroppsdel) = shultro. “Hjulaxel, jordaxel, geometrisk axel” = akso.

akurata = “punktlig”. “Ackurat, precis, noggrann” = ekzakta, preciza, zorgema.

alto = “höjd”. “Alt” (röstläge, instrumentstorlek) = aldo. Aldo avser främst “altviolin” och “kvinnlig altröst”, men kan även användas om andra altinstrument eller manlig altröst. Även person med altröst kallas aldo eller tydligare aldul(in)o, aldkantist(in)o. För “kvinnlig altröst/altsångerska” finns även ordet kontralto (med “t”!). På svenska är “kontraalt” lägre än “alt”, men på esperanto (och engelska) är röstläget detsamma. Vill man översätta “kontraalt” riktigt exakt måste man alltså säga malalta aldo, malalta kontralto e.d.

Ameriko, Amerika, Amerikano = “Amerika, amerikansk, amerikan” (syftar på hela Amerika: Sydamerika, Mellanamerika och Nordamerika). “Amerika, USA” = Usono. “Amerikansk, som har med USA att göra” = Usona. “Amerikan, invånare i USA” = Usonano. Orden Usono, Usona och Usonano kommer av den förr använda förkortningen USONA = “United States of North America”. Utifrån USONA skapade man det engelska ordet “Usonian” som användes en tid, men som nu fallit i glömska.

anekso = “annektering, annektion, bilaga”. “Annex, sidobyggnad” = filia domo (konstruajho...), kromdomo, flanka domo e.d. “Annektera, bifoga” = aneksi. Vanligare ord för bilaga är aldono (= “tillägg”) och apendico (= “appendix”).

arko = “båge”. “Ark” som i “Noas ark” = arkeo. “Förbundsarken” (i Bibeln) = la kesto de interligo. “Ark” som i “pappersark” = folio.

balanco = “gungning”. “Balans, jämvikt” = ekvilibro. Balanci = “gunga (något), vicka på (något)”. Ekvilibri = “balansera, hålla sig i balans”, ekvilibrigi = “balansera, hålla något i balans”. “Balansräkning” i bokföring = bilanco.

bando = “liga, gäng, band (= orkester)”. “Band, smal remsa, radioband, inspelningsband” = bendo (“inspelningsband” ibland även rubando). “Tygband, prydnadsband” = rubando. “Skoband, skosnöre” = lacho. “Band, något som binder samman” = ligilo. “Band, bokbindning” = bind(ajh)o. “Bokband, volym” = volumo. “Bandage” = bandagho. “Löpande band” = muntocheno.

baterio = “kanonbatteri, trumbatteri, elektriskt batteri bestående av flera celler”. “Elektriskt batteri med bara en cell” = pilo. Pilaro = (elektra) baterio. Se även drumo.

bazaro - se merkato

bilanco - se balanco

bindi = “binda böcker”. “Binda” = ligi. “Fästa” = fiksi. “Fjättra” = kateni, cheni. “Elastisk binda” = elasta bandagho. “Dambinda” = menstrusorbilo.

biskvito = “skorpa, biskvi (porslin utan glasyr)”. “Biskvi, makron” (litet bakverk av mandel, socker och äggvita) = makarono. “Makaroner” = makaronioj. “Skorpa, hårdnad yta” = krusto.

blanka = “vit”. “Blank, glänsande” = (re)brila, polur(it)a. Blanka kan dock motsvara “blank” i en del uttryck som t.ex. blankaj versoj = “blankvers”, blankaj armiloj = “blanka vapen”, blanka vendo = “blankning”.

blanketo = “blankofullmakt”. “Blankett” = formularo. “Anmälningsblankett” = alighilo, “beställningsblankett” = mendilo. “(Säng)filt” (engelska “blanket”) = (lan)kovrilo.

boato = “roddbåt, mindre båt”. För att kallas boato ska en båt inte vara större än att den kan ros med åror. En större båt (segelbåt, även med motor) kan kallas barko, och ännu större fartyg och skepp heter shipo. “Segelfartyg” = velshipo, “ubåt” = submarshipo.

Bohemo, Bohemujo/Bohemio = “böhmare, Böhmen (del av Tjeckien)”. “Bohem, person som lever sorglöst och oregelbundet” = bohemiano. Bohemio = “sorglös och oregelbunden livsstil”.

bordo = “strand”. “Bård” = bordero. “Landgräns” (engelska “border, borderline”) = (land)limo. “Gränslinje” = limlinio. Strando = “sandstrand, (naturlig) badstrand”. “Badstrand” speciellt inrättad för badande) = plagho, som dock också används för “naturlig badstrand”.

briko - se tegolo

buklo - “hårlock”. “Buckla, inbuktning” = kav(et)o. “Buckla, utbuktning” = ghibajho (dekorativ utbuktning heter även boso). “Buckla, pokal, idrottspris” = pokalo. Blanda inte ihop buklo med buko = “spänne” (engelska “buckle”) eller med bulko = “bulle”.

buroo = “byrå (avdelning av myndighet)”. “Byrå” (möbel) = komodo, tirkestaro. “Kommod” (möbel med tvättställ m.m.) = lavomeblo. “Byrå, kontor” som i t.ex. “advokatbyrå” = oficejo. Engelska “bureau” betyder “sekretär” = letermeblo, skribshranko, och “skrivbord” = skribtablo.

celo = “mål, syfte, ändamål”. “Cell” (litet isolerat rum, fängelsecell, honungscell, liten politisk grupp, enhet av levande organism, elektrisk cell) = chelo. “Cello, violoncell” = violonchelo. Chelo betyder också “ruta (på schackbräde, i mönster)”. “Häkte, arrestrum” = karcero.

centralo = “kraftverk, telefonstation, telegrafstation”. “Central, medelpunkt” = centr(ej)o. “Central(station)” för järnväg = centra staci(dom)o. “Central, i mitten” = centra. “Central, väsentlig” = esenca, grava.

Cicerono = “Cicero (romersk talare, filosof och statsman)”. “Ciceron, vägvisare” = chicherono. “Cicero” (en typografisk måttsenhet) = cicero.

cirkelo = “passare (hjälpmedel för att rita cirklar)”. “Cirkel” = cirklo. “Rundel, krets, ring” = rondo. “Rond, rundvandring” = rondiro. “Rond, kontrollrunda” = rundo. “Boxningsrond” = raundo. “Ring, ringformat föremål” = ringo. “Boxningsring” = boksareno (även ringo).

demonstracio, demonstr(ad)o = “förevisning”. “Demonstration, massmöte för att framföra krav eller åsikter” = manifestacio. “Manifestation, yttring, uttryck (för något)” = manifestado.

digitalo = “fingerborgsblomma”. “Digital” = cifereca (även dighita finns men bör undvikas). “Digitalis” (läkemedel) = digitalino.

disko = “skiva, diskus”. “Disk, butiksdisk” = vendotablo, magazena tablo. “Disk, bardisk” = bufedo, trink(ajh)bufedo. “Disk” (rengöringen) = serviclav(ad)o, telerlav(ad)o, vazlav(ad)o... “Disk” (det som ska diskas) = lavota servico, lavotaj teleroj, lavotaj vazoj... “Diska, rengöra disk” = lavi servicon/telerojn/vazojn... “Diska, diskvalificera” = senrajtigi, ekskluzivi, ekskludi. “Disk, broskskiva i ryggraden” = intervertebra disko. “Diskett” (för data) = disketo. “Hårddisk” (för data) = fiksita disko.

dizelo = “dieselmotor”. “Diesel, dieselolja” = dizeloleo. Förr användes även beteckningen gasojlo eller gazoleo (på svenska “gasolja”). “Gasol” = enbotela kuirgaso. Ett mer precist namn är likvigita petrolgaso.

droshko = “ryskt fyrhjuligt lätt åkdon med suflett, täckt hyrvagn”. “Droska, taxibil” = taksio. På svenska används “droska” numera bara om taxibilar och hyrvagnar. Esperanto har kvar den ursprungliga betydelsen och använder aldrig droshko om taxibilar. “Hyrvagn” kan även heta fiakro.

dura, mola = “hård, mjuk”. “Dur” och “moll” i musik = majhoro, majhora, minoro, minora. “Hård” heter vanligen malmola. Dura har mycket begränsad användning.

dusho = “dusch (det sprutande vattnet)”. “Dusch, anordning för att duscha” = dushilo. “Dusch, duschrum” = dushejo. “Duscha, ta en dusch” = dushi sin. Jämför med “bada, ta ett bad” = bani sin.

efektiva = “verklig, faktisk”. “Effektiv, verksam, resultatrik” = efika. Efektiva motsvarar svenskans “effektiv” endast i uttryck som “effektiv speltid”, “effektiv ränta” och liknande sammanhang där betydelsen är “faktisk”. Efekto = “(kraftigt) intryck” (på sinnen eller själ). “Effekt” i andra betydelser = efiko.

ekipajho = “utrustning”. “Ekipage” = kalesho (kun chevaloj), rajdanto kun chevalo, auto kun shoforo osv. beroende på den aktuella innebörden. Verbet ekipi betyder utrusta. “Ekipera” = ekipi (per vestajhoj) eller provizi (per vestajhoj).

ekonomo = “förvaltare, hushållare”. “Ekonom, person som sysslar med ekonomi” = ekonomiisto. “Nationalekonom” = ekonomikisto. “Ekonomi” i allmänhet = ekonomio. “Ekonomi som vetenskap, nationalekonomi” = ekonomiko (eller politika ekonomio). “Företagsekonomi” = entreprenadekonomiko.

ekspedicio = “krigståg, forskningsresa”. “Expedition, lokal där man blir mottagen och betjänad” = oficejo. “Lokal där man tar emot gods och skickar det vidare” = ekspedejo.

ekspertizo = “expertutlåtande”. “Expertis, sakkunniga personer, experter” = spertularo, fakularo (eller ekspertaro). “Expert” = spertulo, fakulo eller eksperto (mindre brukligt).

ekzemplaro = “exempelsamling”. “Exemplar” = ekzemplero.

fabelo = “saga”. “Fabel” = fablo eller apologo (= “sedelärande fabel”). Sagao = “fornnordisk saga” eller “lång berättelse (ofta romanserie) om en familj, en plats, en tid, e.d.”.

fanero = “samlingsnamn för hår, fjädrar, fjäll, naglar, hovar o.d.”. “Faner” = (ligno)lameno, plakfolio.

felietono = “understreckare, plats ‘under strecket’ i tidning”. Det svenska ordet “följetong” betyder numera “fortsättningsberättelse”. Felietono har däremot kvar en mer ursprunglig betydelse: “en tidningssidas undre del som reserverats för kulturskriverier, recensioner, kåserier eller fortsättningsberättelser”. Det används också om artiklar på sådan plats, t.ex. följetonger.

ferio - se semestro

fiksi = “fästa, fixera”. “Fixa, ordna, arrangera” = aranghi, plenumi. “Fixa, laga, reparera” = ripari.

fineso = “mask (i kortspel), lyftkraftsförhållande (aerodynamisk term)”. “Finess” = delikateco, rafineco, takto, artifikajho, akcesorajho, nuanco beroende på den aktuella innebörden.

flako = “vattenpöl”. “Lastflak” = sharghoplanko. “Isflak” = (flosanta) glaciplato, glacipecego.

flamingo = “koklåga på gasspis, brännare (munstycket där gas brinner)”. “Flamingo” = flamengo eller fenikoptero. I stället för flamingo kan man också säga brulilo eller flambeko/gasbeko.

flasko = “korgflaska, läderflaska, metallflaska, kruthorn, plunta”. “Flaska” i allmänhet = botelo. Ordet flasko används mycket lite, och dess betydelse är något osäker. Plena Ilustrita Vortaro begränsar flasko till “bastflätad flaska med lång hals”. Olika sammansättningar med botelo är nog bättre. Flakono = “flakong, liten glasflaska för parfym o.d.”

flinto = “flintglas (optiskt glas med blyoxid)”. “Flinta” (bergart) = siliko. “Flint” = kalvo.

flirti = “fladdra, flaxa”. “Flirta” heter normalt amindumi. Även flirti kan betyda “flirta” men det är mer ovanligt.

forci = “driva upp växter (i drivhus/växthus)”. “Forcera, påskynda” = plirapidigi, akceli, intensigi. “Forcera, tränga igenom/in i” = trabati (sin tra io), (tra)brechi, perforte malfermi o.d. “Forcera ett chiffer” = elkriptigi/malkovri/malchifri/dechifri chifron. “Växthus, drivhus” = forcejo.

fosilo = “spade”. “Fossil” = fosilio. Spado = “värja”. Shpato är den vanligaste typen av spade. Spato = “spat” (mineral). Feldspato = “fältspat” (mineral).

fotografo = “fotografering”. “Fotograf” = fotografisto. “Fotografera” = fotografi. “Fotografi, foto” = fotografajho. Det finns också en kortform av ordstammen, men den används lite annorlunda: foti = “fotografera”, fotado = “fotografering”, fotisto = “fotograf”, foto = “foto”. De korta formerna är nog att föredra, dels för att de är kortare, dels på grund av att fotografo ofta används fel istället för fotografisto. Även ordet fotografio finns = “fotografering, fotograferingskonst”. Fotado och fotarto är dock tydligare.

franchizo = “självrisk (i försäkring)”. “Franchising” = merkatrajto. “Rösträtt” (engelska “franchise”) = vochdonrajto, balotrajto.

friska = “sval”. “Frisk, inte sjuk” = sana. “Frisk, fräsch, inte skämd, ren, ny” = fresha. Friska är dock ett ovanligt ord. Normalt används malvarmeta.

fromagho = “ost”. “Fromage” = krempudingo.

fusho = “slarv, dåligt gjort arbete”. “Fusk, oärlighet, bedrägeri” = tromp(ad)o.

futo = “fot (måttsenhet)”. “Fot” i övriga betydelser = piedo.

gasojlo (eller gazoleo) - se dizelo

Georgio = “Georgia (delstat i USA)”. “Georgien” (i f.d. Sovjet) = Kartvelujo/Kartvelio. “Georgier, invånare i Georgien” = Kartvelo. Formen Kartvelujo/Kartvelio grundar sig på det georgiska namnet “Sakartvelo”. Även Gruzujo/Gruzio finns men används knappast. Georgio har även använts för Georgien men det bör definitivt undvikas.

glaso = “dricksglas”. “Glas” (material) = vitro. Glaco = “spegelglas, fönsterglas, glasruta”. “Glace, glass” = glaciajho.

gloso = “förklaring till främmande/nytt ord, glosförklaring, glossa”. “Glosa, ord att lära in” = fremdlingva vorto (kun klarigo), nova vorto, lernenda/lernota vorto, e.d. “Glosa, glåpord, skällsord” = mokvorto, insulta vorto, insultvorto. “Gloslista (med översättning), glossar(ium)” = glosaro.

grafo = “greve”. “Graf, grafisk representation av matematisk funktion” = grafikajho eller grafio. “Graf, bokstav/skrivtecken (språkvetenskaplig term)” heter dock också grafo.

granato = “granatäpple”. “Granat” = grenado (kastas för hand, med granatkastare, e.d.) eller obuso (skjuts med kanon). “Granat” (mineral) = grenato.

grenato - se granato

grilo = “syrsa”. “Grill, stekgaller” = kradrostilo. “Grill, grillbar” = rostajhbufedejo. “Grill, restaurangavdelning” = rostajha bufedo. “Grilla, halstra” = kradrosti. “Grilla, steka utan fett, rosta” = rosti.

gheni = “störa, besvära”. “Genera, göra förlägen” = embarasi.

halo = “saluhall, stor sal”. “Hall, vestibul, tambur, farstu” = vestiblo, antauchambro. “Hotellvestibul” = enirhalo (de hotelo). Tamburo = trumma.

hamako = “hängmatta”. “Hammock” översätts ibland med hamako kun stativo, men eftersom det inte alls rör sig om någon slags hängmatta är det kanske bättre med ghardena pendosofo/balancosofo e.d.

himno - se psalmo

hipnozo = “drogframkallad sömn (medicinsk term)”. “Hypnos, sömnliknande tillstånd framkallat genom någons viljepåverkan” = hipnoto. “Hypnotisera” = hipnotigi (även hipnotizi). Hipnoti = “befinna sig i hypnos”. “Hypnotisör” = hipnotigisto (eller hipnotizisto).

holmo = “kulle”. “Holme, liten ö” = insuleto. Holmo är ett poetiskt ord. Normalt använder man monteto eller altajho. “Hattkulle” = chapelsupro.

humero = “överarmsben”. “Hummer” = omaro.

humoro = “humör, lynne, sinnesstämning”. “Humor” = humuro eller sherchumoro (även bonhumoro). Förr användes dock humoro även för “humor”. Humoro kan även betyda “kroppsvätska” i den antika humoralpatologiska läran.

idiomo = “dialekt, mål”. “Idiom, fast (ologiskt) uttryck, språkegenhet” = idiomajho eller idiotismo. Obserera att idiotismo inte är bildat av idioto utan är ett eget ord som inte har något med idiot att göra.

idiosinkrazio = “onormal reaktion på främmande ämne (medicinsk term)”. “Idiosynkrasi, intensiv motvilja, antipati” = antipatio eller abomeno. “(Personlig) egenhet” (engelska “idiosyncrasy”) = apartajho, persona/kurioza kutimo, e.d.

indekso = “förteckning, register, lista över förbjudna böcker (i katolska kyrkan)”. “Index” i andra betydelser = indico. T.ex. “tilläggstecken nedsänkt till höger” (A₁), “siffervärde som uttrycker relation eller förändring”. Indico betyder också “indikation” (= indikajho). “Indicier (juridisk term)” = indikajhoj, suspektigaj fakto/signoj.

inkognito = “person som reser inkognito”. “Inkognito, under antaget namn” = inkognite.

jogo = “yoga”. “Jogging” = kuretado eller trotado. “Joggare” = kuretanto, kuretisto. “Yogi” = jogano.

Judo = “jude”. “Judo” (japansk kampsport) = jhudo. “Jude” kan också heta Hebreo men det är mindre vanligt numera.

julo = “jul, vrickåra”. “Joule” (måttsenhet för energi) = jhulo. Det vanliga ordet för “jul” är Kristnasko. Julo är den gamla hedniska nordiska julen. “Åra” = remilo.

jhus = “nyss, för en liten stund sen”. “Just, precis” = ghuste. “Just nu” = ghuste nun. “Just, rättvist” = juste.

kako = “bajs”. “Kaka, finare bakverk” = kuk(ajh)o. “Kaka, småkaka” = kuketo eller krakeno. “Pannkaka” = patkuko, krespo. “Bajs, skit, avföring” heter vanligen fek(ajh)o men kako är en vardaglig synonym.

kalkeo - se pauso

kalsono = “kalsonger med ben (långa eller halvlånga)”. “Kalsonger utan ben, trosor” = kalsoneto. Observera att svenskans “kalsonger” och “trosor” motsvaras av kalson(et)o i ental (jämför med pantalono = “byxor”).

kameno = “eldstad, härd, spisel”. “Kamin, braskamin, sluten ugn för uppvärmning” = hejtforno eller stovo. “Kamin, trång brant bergsklyfta” (alpinistterm) = rokkameno.

kamero = “kammare (utan fönster), skrubb”. “Kamera” (för stillbilder) = fotilo, fotaparato eller fotografilo. “Filmkamera” (för rörliga bilder) = kamerao. Förr kunde kamero betyda även “filmkamera” men det är nu ovanligt. “Kammare, litet rum” = chambreto. “Skrivkammare, studiekammare, kabinett” = kabineto.

kanelo = “räffla, spår (i grammofonskiva), (skruv)gänga”. “Kanel” = cinamo.

kanoto = “liten roddbåt (för utflykter)”. “Kanot” = kanuo, pagajkanoto (pagajo = paddel). Kanoto användes förr om kanoter men har nu en vidare betydelse. “Roddbåt” i allmänhet = remboato.

kapselo = “lomme (ört)”. “Kapsel” = kapsulo. “Kapsyl” = botelchapeto.

karamelo = “karamellmassa”. “Karamell, hård sötsak gjord av karamellmassa” = karamelbombono.

karambolo = “carambolage (poänggivande stöt i carambole), kollision”. “Carambole” (form av biljard) = Franca bilardo eller karambolbilardo.

karbono = “grundämnet kol”. “Karbon, stenkolsperioden” (geologisk period) = karbonio. Karbo = “kol som bränsle, kolbit”. “Karbonpapper” = pauspapero (även karbopapero). “Träkol” = lignokarbo, “stenkol” = shtonkarbo, terkarbo, minkarbo.

karbunklo = “karbunkel (böld)”. “Karbunkel, typ av slipad ädelsten” = karbunkolo.

karenco = “näringsbrist”. “Karenstid” (försäkringsterm) = atendotempo, tempo sen kompenso.

karmo = “karma (hinduistisk och buddhistisk term)”. “Karm” (på stol) = (segha) apogilo. “Karm” (på fönster/dörr) = (fenestra/porda) kadrumo. “Fönsterbåge” = fenestra framo, fenestra kadro.

kastelo = “borg, slott”. “Kastell, liten befäst plats” = fortikajheto eller möjligen citadelo (= “citadell”). “Fästning, befästning(sverk)” i allmänhet = fortikajho. Fortreso = “större befäst plats (som klarar längre belägring)”, fuorto = “fort, fästningsbyggnad, liten fästning”, burgo = “medeltida borg”. “Akterkastell” (på fartyg) = postkastelo, poba kastelo, “förkastell” (på fartyg) = antaukastelo eller teugo.

kavaliro = “riddare (adelstitel, ordensgrad), hovman”. “Bordskavaljer” = (tablo)partnero. “Danskavaljer” = (danca) partnero, kundancanto. “Kavaljer, beundrare, uppvaktning” = adoranto. “Kavaljer, elegant herre, gentleman” = galantulo, ghentilulo, ghentilhomo.

kepo = “käppi (militär skärmmössa), liknande skärmmössa för skolbarn”. “Keps, mjuk herrmössa med skärm” = sportchapo, vojaghchapo. “Skärmmössa” = viziera chapo eller kaskedo. Chapo = “mössa”. Chapelo = “hatt”.

kilo = “köl”. “Kilo, kilogram” = kilogramo. “Kil” = kojno.

kitelo = “skyddsrock, arbetsrock”. “Kittel” = kaldrono. “Kitteldal” (rund, djup nedsänkning) = kaldrono, rondvalo.

kivio = “kiwifågel”. “Kiwi, kiwifrukt” = China groso (“kinesiskt krusbär”), kivifrukto, kivo. “Kivifågel” heter även apterigo. China groso är det äldre namnet på frukten (som ursprungligen kommer från Kina, och som liknar krusbär). Nyzeeländska odlare lyckades dock på 1960-talet popularisera benämningen “kiwi fruit” = “kiwifrukt” = kivifrukto, som grundar sig på likheten med kiwifågeln. I nyare esperantoordlistor finner man för frukten även formen kivo som tyvärr helt förfuskar grundtanken att frukten liknar fågeln.

klavo = “tangent”. “Klav” i notskrift (t.ex. G-klav, F-klav) = klefo (eller kleo).

klistero = “lavemang”. “Klister” = (farun)gluo. “Lim” = gluo. Limo = “gräns”.

knuto = “knutpiska”. “Knut, knop” = nodo. “Hårknut” = tubero. “Husknut” = (dom)angulo. “Knuta” = tubero, nodajho. “Knutpunkt” = nodo, krucighejo. “Knop, en nautisk mil per timme” = nodo eller knoto.

koboldo = “tomte”. “Kobolt” (grundämne) = kobalto. “Jultomten” = Sankta Nikolao, la Kristnaska viro eller Patro Kristnasko. Svenska esperantister använder ofta la Kristnaska koboldo men det bör undvikas eftersom det bara är i Norden som Jultomten förknippas med tomtar. I många länder kommer han inte ens under julen och därför är nog Sankta Nikolao det lämpligaste namnet.

kokso = “höft”. “Koks” (bränsle) = koakso.

kolbo = “kolv (på gevär eller pistol)”. “Motorkolv” o.d. = pishto. “Lödkolv” = lutilo. “Låskolv” = riglilo. “Glaskolv” = retorto. “Kolv, tjock huvudaxel på växt” som i “majskolv, hirskolv” = spadiko.

kolero = “ilska”. “Kolera” = hholero eller kolerao.

komo = “komma(tecken)”. “Koma, djup medvetslöshet” = komato. “Komma, mycket litet intervall” (musikterm) = komao. “Koma, komethuvud” = hararo/kapo (de kometo).

komodo - se buroo

kompano = “kompis, kamrat, bästis”. “Kompanjon” = kompaniano, asociito, kunposedanto. Ordet kompano används knappast. De normala orden är amiko = “vän”, och kamarado = “kamrat”. Akompano = “sällskap, samvaro” är däremot ett vanligt ord, men syftar bara på handlingen “att vara hos någon, att åtfölja någon”. “Sällskap, följeslagare” = akompananto. “Sällskap, grupp av personer” = rondo da personoj. “Sällskap, förening, samfund” = societo.

kompensi - se rekompenci

komposto, komposti = “sättning av text, sätta (text)”. “Kompost” = komposhto. “Kompostera” = komposhtigi. Komposhti = “gödsla med kompost”.

koncepto = “(allmänt) begrepp, uppfattning”. “Koncept, utkast, kladd” = malneto. Koncepto är nästan detsamma som nocio = föreställning, begrepp. “Koncept, grundtanke, bärande idé” (för hur en verksamhet ska organiseras) = (organiza) ideo.

konkurso = “tävling”. “Konkurs, bankrutt” = bankroto. “Gå i konkurs, göra bankrutt” = bankroti.

kono = “kännedom”. “Kon” (geometrisk form) = konuso, som också används för “kotte”. Ett mer exakt ord för “kotte” är strobilo.

konsulto, konsultado = “konsultation, förfrågan”. “Konsult, rådgivande specialist” = konsilanta specialisto. “Konsulent, rådgivare” = konsilisto, konsilanto. “Konsul, chef för konsulat” = konsulo.

konsumo = “konsumtion”. “Konsum(butik)” = kooperativa vendejo.

kontakto = “beröring, förbindelse”. “Kontakt, elektriskt kontaktdon” = konektilo, kontaktajho eller kontaktilo. “Kontakt, stickpropp” = (kontakt)shtopilo. “Kontakt, väggurtag för stickpropp” = konektoskatolo, kontaktoskatolo eller (kontakta) shtopilingo. “Kontakt, strömbrytare” = shaltilo. “Kontakt, kontaktperson” = peranto.

kontrabando = “smuggling”. “Kontraband, smuggelgods” = kontrabandajho, kontrabandita varo.

kontralto - se alto

kordurojo = “manchestersammet, manchestertyg (räfflad bomullssammet)”. Det svenska ordet “korderoj” var förr lika med “manchestersammet” men är nu ett melerat mönstrat grovt ylletyg (mikskolora dika lanshtofo kun desegno). Någon speciell esperantoterm finns knappast. Manchestro är alls inget tyg utan bara staden Manchester i England.

korporalo = “korporale (duk under nattvardskärl)”. “Korpral” (militär rang) = kaporalo.

kostumo = “klädedräkt (typisk för viss nation, tid, sammanhang), kostymering”. “Kostym, kavaj och byxor som hör ihop” = kompleto (de vestoj).

krampo = “krampa, klammer, parentestecken”. “Kramp” = kramfo, konvulsio.

krano = “kran (för t.ex. vattenledning)”. “Kran, lyftkran” = gruo som också betyder “trana”. Även argano används men det betyder egentligen “borrtorn”.

kremo = “grädde, grädda (societet), kosmetisk kräm, rakkräm”. “Fruktkräm” o.dyl. = fruktokacho, kompoto, kachsupo... “Skokräm” = (shu)ciro, (shu)shmirajho. “Tandkräm” = dentopasto. “Kräm, elström” (slang) = suko (suko kan som slanguttryck även syfta på bensin eller annat bränsle).

kriminala = “som har med brott att göra, kriminal-”. “Kriminell, brottslig” = krima. “Kriminalpolis” = kriminala polico. “Kriminell polis” = krima polico. “Kriminalitet, brottslighet” = krimeco, krimado. Krimo = “brott, olaglig handling”. “Krim” (halvö i södra Ukraina) = Krimeo.

krozi = “kryssa (med fartyg), segla omkring (för nöje eller bevakning)”. “Krossa, slå sönder” = frakasi, dispecigi. “Krossa, mala till pulver” = pisti. “Kryssare (fartyg)” = krozisto, krozoshipo. “Kryssa, segla i sicksack mot vinden” = boardi. “Kryssa, lägga i kors, korsa (även om avel)” = kruci. “Kryssa, sätta kryss för” = krucmarki. “Korsfästa” = krucumi.

kuglo, kuglego = “gevärskula/pistolkula, kanonkula”. “Kula, klot” i sport och lek = glob(et)o, i kulstötning pezglobo eller jhetglobo. “Boll” = pilko. “Kula, håla” = kavo, kaverno eller nesto.

kumino = “spiskummin”. “Kummin” = karvio.

kupo = “koppglas”. “Cup, bägare/pokal som idrottspris” = pokalo. “Cup, utslagstävling” = elimina konkurso. “Cupfinal” = finalo pri la pokalo eller championecfinalo. “Kupp, överraskande anfall/rån...” = surprizatako, surprizrabo e.d. “Kupp, omstörtning” = renverso. “Statskupp” = shtatrenverso, pucho.

kuratoro = “förmyndare, god man”. “Kurator” (typ av socialarbetare) = oficisto pri (socia) bonfarto. “Kurator, ordförande i studentnation” = prezidanto (de studenta korporacio).

kvartalo = “stadsdel”. “Kvartal” = kvaronjaro eller trimestro. “Kvarter” = dombloko, domkvadrato. “Kvarter” i flertal (“i de här kvarteren”) kan översättas med kvartalo (“en tiu chi kvartalo”). “Kvart, en kvarts timme” = kvaron(hor)o, kvarona horo. “Kvart, bostad, tillhåll” = (logh)ejo, restadejo, ejacho. Kvarto = “kvart” (måttsenhet, tonintervall). Kvartiro (= kantonmento) betyder “förläggning, inkvartering för soldater”.

kvartiro - se kvartalo

kvasto = “prydnadstofs”. “Kvast, sopkvast” = balailo. “Kvast, knippa” = fasko.

kvoto = “andel, kursnotering, prisangivelse”. “Kvot, resultat av division” = kvociento. “Citera” (engelska “quote”) = citi.

lama = “halt, haltande”. “Lam” = paralizita. Närliggande är kripla = “ofärdig, lytt”. Halti betyder “stanna till, göra halt, göra uppehåll”. Djuret “lama” = lamo (eller ljamo). “Lama, munk inom tibetansk buddhism” = lamao (“Dalai lama” = Dalai-lamao).

lamelo = “skiva på undersidan av hatten på skivling (svamp)”. “Lamell, tunn platta, tunn vävnadsskiva (teknisk och anatomisk term)” = lameno.

lapo = “kardborre”. “Lapp, same” (folkslag) = lapono. Ibland ser man även formen sameo. “Lapp för lagning” = flikajho. “Papperslapp” = paperpec(et)o. “Anteckningslapp” = slipo. “Lapp, etikett” = etikedo.

lariko = “lärkträd”. “Lärka” = alaudo.

lavo = “tvättning”. “Lava” = lafo. “Lav” (växt) = likeno. “Lave” (i bastu) = benko, sidbreto.

lenso = “lins (kameralins, ögonlins, glasögonlins...)”. “Lins” (ärtväxt och dess frön) = lento. Ögats lins heter även kristalino. “Linsformad sötsak” = pastelo.

lifto = “hiss”. “Lift, gratisåkning (med bil)” = petveturo. “Lifta” = petveturi. “Lift, linbana” = telfero.

limo - se klistero

loghio = “loge (ordensavdelning), teaterloge (åskådarplats)”. “Loge, omklädningsrum för artist” = tualetejo. “Omklädningsrum” i allmänhet = alivestejo.

lorno, lorneto = “tubkikare, kort tubkikare”. “Lornjett” (glasögon med ett skaft) = okulvitroj kun tenilo. Binoklo (eller dulorneto) = “dubbelkikare”, binokleto = “kort dubbelkikare, teaterkikare”. “Kikarsikte” = cellorno. “Monokel” = monoklo. “Pincené, glasögon som kläms fast över näsryggen” = nazumo.

lucerno = “ampel (hänglampa)”. “Lusern, alfalfa” (växt) = luzerno. Trafiklucerno = “hängande trafikljus”. “Trafikljus” i allmänhet = lumsignaloj eller semaforo (som också betyder “semafor”).

luko = “takfönster, skylight, hyttglugg, vädringslucka, gatlucka”. “Lucka” i allmänhet = pordeto. “Fönsterlucka” = fenestrokovrilo, fenestrumo. “Lucka, öppning, hål” = aperturo, malfermajho. “Lucka, mellanrum” = interspaco. “Lucka, brist” = manko, malplenajho. “Lucka” som i “biljettlucka” = gicheto. “Lucka, logement” = kazerna loghochambro.

lukti - se odoro

luncho = “lättlunch, mellanmål mitt på dagen”. “Lunch, måltid mitt på dagen” = tagmangho. Ordet luncho betyder enligt Plena Ilustrita Vortaro: “lätt och kort måltid mitt på dagen i sådana länder där det inte är alltför långt mellan frukost och kvällsmål”. Ett liknande ord är kolaziono = “lätt måltid mellan lunch och kvällsmål”. Bäst är nog att undvika både luncho och kolaziono. Använd matenmangho = “frukost”, tagmangho = “lunch”, vespermangho = “kvällsmål”. “Middag, huvudmåltid” (oavsett tidpunkt) = chefmangho. “Mellanmål” = mangheto, intermangho (eller pranzo som dock är mycket ovanligt).

lupo = “varg”. “Lupp, förstoringsglas” = lupeo (även grandiga vitro).

lustro = “ljuskrona, takkrona”. “Lyster, glans, skimmer” = (re)brilo, poluro. “Lyster, prydnadsljusstake med dekor av slipade glasprismor” = kristalornamita kandelabro. “Kristallkrona” = kristalornamita lustro.

magazino = “magasin (diversetidskrift)”. “Magasin, förrådsslokal, affär, behållare för patroner i vapen, behållare för film i kamera” = magazeno. “Förrådslokal” heter även provizejo, “magasin för patroner/film” även shargilujo. Vendejo är det allmänna ordet för affär. Butiko är en mindre affär med direkt ingång från gatuplanet. Magazeno är en större affär med bredare sortiment. “Varuhus” = grandmagazeno (förr ofta chiovendejo).

magistro = “magister (universitetstitel)”. “Magister, manlig lärare” = instruisto. Magistrato = “magistrat” (adminstrativ myndighet i en stad).

makarono - se biskvito

Manchestro - se kordurojo

mandarino = “mandarin (frukt)”. “Mandarin” (kinesisk ämbetsman i det gamla Kina) = mandareno. “Mandarin(kinesiska)” = la mandarena lingvo, la mandarena China (lingvo). Numera talar man hellre om “rikskinesiska” = la nacia China (lingvo). Till vardags räcker det dock med la China (lingvo).

manifestacio - se demonstracio

manufakturo = “fabrik (för storskalig varutillverkning av råmaterial)”. “Manufaktur, industriell tillverkning” = manufakturado, fabrikado. “Manufaktur, textilvaror, korta varor” = mercerajhoj, teksajhoj.

mapo = “karta”. “Mapp” = aktujo eller foliujo.

markizo = “markis (adelstitel)”. “Markis, nedfällbart solskydd av tyg” = (tol)markezo, tola markezo, eventuellt med tillägget faldebla. Markezo är “soltak/regntak, solskydd/regnskydd” av allehanda slag och material.

Marso = “Mars (guden och planeten)”. Månaden “mars” = marto. Mardo = “tisdag”.

mastro = “husbonde, arbetsgivare, (hotell)värd, (värdshus)värd”. “Mästare, mäster, skicklig person, utlärd hantverkare, läromästare, vishetslärare, stor artist” = majstro. “Mästare, segrare i sporttävling” = championo som även betyder “förkämpe”. “Värd, person som någon är gäst hos” = gastiganto. “Värd, hyresvärd, husägare” = domposedanto, dommastro, loghejmastro, luiganto.

mato = “bastmatta, halmmatta, matt (i schack)”. “Matta” i allmänhet = tapisho “Tapet” = tapeto. Både tapisho och tapeto kan också betyda “bonad” (= murtapisho).

medicino = “läkarvetenskap”. “Medicin, läkemedel” = medikamento eller medicinajho. Kuracilo har den vidare betydelsen “läkemedel, läkarredskap, botemedel”.

merkato = “marknad (tillgång och efterfrågan, kundkrets)”. “Torgmarknad, marknadsplats” = bazaro. “Loppmarknad” = pulbazaro, “stormarknad” = superbazaro (även supermarkto). Det svenska ordet “basar” har begränsad användning om t.ex. orientaliska marknadsplatser, medan bazaro har en mer allmän betydelse. Merkato är ett rent abstrakt begrepp. “Större marknad (mer festlig eller högtidlig), mässa” = foiro. “Marknad, årlig folkfest” = kermeso.

mimo = “mimare, (panto)mimartist”. “Mim, pantomim” = mimado eller pantomimo. “Mimartist” kan också heta pantomimisto. Observera att mimo = “(panto)mimartist”, medan pantomimo = “pantomim”. Mimiko betyder “mimkonst”. “Mimik, minspel” = mien(far)ado.

mistifiki = “driva med, skoja med, föra bakom ljuset”. “Mystifiera, förbrylla” = konfuzi, perpleksigi. “Mystifiera, göra mystisk” = misterigi. Mistifiko = “spratt, skoj”. Närliggande är blago = “båg, humbug”.

mistika = “mystisk (som har med mystik att göra), hemlighetsfull (med dold innebörd)”. “Mystisk, gåtfull, underlig” = mistera. Mistero = “mysterium”.

mokao = “mockakaffe”. “Mocka, sammetsartat läder” = svedledo.

mola - se dura

mono = “pengar”. “Mono, monofonisk ljudåtergivning” = monofonio. Motsatsen “stereo(foni)” = stereofonio som kan förkortas till stereo (observera betoningen: sterEo). Monofonio bör däremot inte förkortas eftersom mono betyder “pengar”. “Stereoanläggning” = stere(ofoni)a instalajho/aparat(ar)o.

moskito = “mygga (någon av de över 30000 arter som finns)”. “Moskit, tropisk blodsugande mygga” motsvaras närmast av tropika moskito. Det vanliga ordet för mygga är kulo som egentligen är en viss myggart (“vanlig stickmygga”). I vardagsspråket är alltså kulo och moskito synonymer. I fackspråket är kulo en typ av moskito. Även de engelska och franska orden “mosquito” och “moustique” är allmänna ord för alla slags myggor inklusive moskiter. “Knott” = kuletoj, moskitetoj eller simulioj.

musko = “mossa”. “Mysk” = mosko. “Myskdjur” = moskocervo, moskulo. “Myskoxe” = moskbovo, ovibovo.

naso = “ryssja”. “Näsa, nos” = nazo.

navo = “skepp (långsträck hall i kyrka)”. “Nav” (i hjul) = nabo. “Skepp, fartyg” = shipo. “Skepp” i boktryckning = kompostpleto.

nobela = “adlig”. “Nobel, ädel” = nobla. Nobelo = “adlig person, ädling”. Aristokrato = “aristokrat, adelsperson, förnäm person”.

notario = “notarius publicus”. “Notarie” = protokolisto, (tribunala) sekretario.

odoro = “lukt”. “Odör” = malbonodoro, odoracho, fiodoro eller (starkare) stinko, fetoro. “Doft, vällukt” = bonodoro. “Lukta, avge lukt” = odori. “Lukta illa, stinka” = malbonodori, fetori, stinki. “Lukta gott, dofta” = bonodori. “Lukta, känna lukt” = flari. “Luktsinne” = flar(sent)o. Lukti = “brottas, kämpa”.

olimpiado = “olympiad (fyraårsperiod mellan två olympiska spel)”. “Olympiad, olympiska spel, OS” = olimpikoj eller olimpiaj ludoj.

ordinara = “ordinär, vanlig, medelmåttig”. “Ordinarie” = regula, lauhorara, etata, regulofica, laustatuta, normala beroende på sammanhanget.

pacienco = “tålamod”. “Patiens” (kortspel för en person) = paciencludo. Solitero är ett allmänt namn för olika slags spel för en person, t.ex. patiens eller brädspelet “solitär”. Solitero är också en ensamt infattad större ädelsten, en “solitär”. Paciento = “patient”.

padelo = “skovel (på turbin o.d), årblad, propellerblad”. “Paddel” = pagajo. Skovelo = “flaskborste, läskstång, viskare”. “Skovel” (typ av spade) = shovelilo.

palisado = “uppställande av pålar”. “Pallisad” = palisaro. Paliso = “påle tillspetsad nedtill”, fosto = “påle, stödpåle”. Dessutom finns palafito = “pålbyggnad” (“byggnad på pålar i vatten”) eller “påle som pålbyggnad byggs på”.

palto = “paletå, (kortare) överrock”. “Paltor, slitna, trasiga kläder” = chifonvestajhoj. “Lättare överrock” = mantelo. “Längre överrock, syrtut” = surtuto.

parketo = “liten park”. “Parkett(golv)” = pargeto. “Parkett” (på teater/bio) = partero. Partero betyder också “nedre botten, gatuplan”, samt “en typ av blomsterbädd” = ornamita florbedo.

pasi = “passera (förbi/igenom), gå över (= upphöra)”. “Passa, vara lämplig” = taugi, konveni. “Passa, säga pass” (i kortspel) = rezigni (“pass!” = mi rezignas!). “Passera, mosa” = (prem)pasigi, kachigi. “Pass” (resedokument) = pasporto.

pastelo = “pastill, liten karamell, halstablett”. “Pastell” = pashtelo som i första hand betyder “pastellkrita”, men även “pastellfärg” (= pashtelkoloro) och “pastellmålning” (= pashtelpentrajho).

pasto = “deg”. “Pasta” (allmänt namn för spagetti, makaroner osv) = pastajho. “Pasta, tjock kräm” motsvaras ibland av pasto, t.ex. i dentopasto = “tandpasta, tandkräm”.

pasho = “steg”. “Pascha” (ämbetsmannatitel i orienten) = pashao. “Trappsteg” = shtupo.

pauso, pausado = “kalkering”. “Paus” = pauzo. Kalkeo = “översättningslån (språkvetenskaplig term)”.

pensionato - se pensiono

pensiono = “pensionat, pension (inackordering, mat och husrum)”. “Pension, underhåll till pensionär” = pensio. “Pensionär” = pensiulo eller emerito. Pensionato = “flickpension, internatskola för flickor”. “Internatskola” i allmänhet = edukpensiono, pensionlernejo. Ordet pensionato är förmodligen överflödigt.

permeso = “tillstånd”. “Permission” = forpermeso.

perono = “yttertrapp, förstubro”. “Perrong” = kajo som också betyder “kaj”.

personalo = “personligt pronomen”. “Personal” = personaro, dungitaro, laboristaro, laborantaro. Plena Ilustrita Vortaro nämner också personalo för “personal” men det används inte. “Personligt pronomen” heter vanligen personpronomo, persona pronomo.

pezi = “väga, ha vikt”. “Väga, undersöka vikt” = pesi. Peso, peseto är också mynt i Latinamerika.

pikturo = “måleri, målarkonst”. “Piktur, handstil” = (man)skribo, skribkaraktero. Normalt använder man dock pentroarto för “måleri, målarkonst”.

pilgrimo, pilgrimado = “pilgrimsfärd, vallfart”. “Pilgrim” = pilgrimanto, pilgrimulo. Pilgrimi = “vallfärda”. “Pilgrimsfalk” = migra falko.

pizo = “ärt, ärta”. “Pizza” = pico (ibland ser man picao). “Bönor” i allmänhet = faboj. “Bondbönor” = (cheval)faboj. “Sojabönor” = sojfaboj. “Kaffebönor” = kafgrajnoj, kafaj faboj. Ett av de viktigare bönsläktena är fazeoloj. Dit hör verdaj fazeoloj = “brytbönor, haricots verts”.

placo = “torg”. “Plats, ställe” = loko. “Plats, utrymme” = spaco, ejo.

planko = “golv”. “Planka” = tabul(eg)o, dilo. “Plank(stängsel)” = ligna barilo, tabulbarilo.

plumbo = “bly”. “Plomb(ering), blysigill” = plumbajho eller plumbosigelo. Plombo = “tandfyllningsmaterial”. “Plomb(ering), tandplomb” = plombajho. “Plombera” = plumbi, plombi.

Plutono = “Pluto(n) (underjordens gud), planeten Pluto”. “Pluton, underavdelning till kompani” = plotono. “Plutonium” (grundämne) = plutonio. “Plutos” (rikedomens gud) = Pluto.

polico = “polisväsen, ordningsmakt”. “Polis, polisman” = policisto eller policano. “Polis, försäkringsbrev” = poliso.

Polio = “Polen”. “Polio, barnförlamning” = poliomjelito (även infana paralizo). “Polen” = Polujo, Polio eller Pollando. Alla tre formerna är användbara men Esperanto-Akademien rekommenderar Pollando.

poliso - se polico

Polo = “polack”. “Pol” = poluso. “Pool, simbassäng” = naghejo eller (nagh)baseno. “Pool, konkurrensbegränsande sammanslutning” = pullo eller poulo (poolo är kanske en bättre form). “Pool, nummerboll” (typ av biljard) = Usona bilardo. “Personalpool” kan heta komuna personaro.

posticho = “attrapp, imitation”. “Postisch, löshår, lösfläta” = posticha/falsa hararo, posticha/falsa harplekt(ajh)o. “Lösskägg” = posticha/falsa barbo.

postiljono = “postryttare, spannryttare (kusk som rider på häst i hästspann)”. “Postiljon, posttjänsteman” = poshtisto. “Brevbärare” = leterportisto. “Posthorn” = postiljona korno.

posto = “efterkommande tid, utrymme bakom (ovanligt ord)”. “Post, postväsende, postutdelning” = poshto. “Postförsändelse” = poshtajho. “Dörrpost, fönsterpost” = pordofosto, fenestrofosto. “Post, belopp” = kontero, fakturero, sumo. “Post, postering, befattning, ämbete” = posteno, ofico. “Post, vaktpost” = postenanto, gardostaranto. “Post” i datafil = datumo, registrajho. Blanda inte ihop imposto = “skatt”, och imposhto = “impost, valvsten” (sten som båge eller valv vilar på).

pralino = “brända mandlar”. “Pralin, chokladbit med fyllning” = chokolada bombono. I Esperanta Bildvortaro finns dock pralino i betydelsen “pralin” men det bör undvikas.

pramo = “(flatbottnad) färja”. “Pråm” = bargho. Pramshipo = “större färja”.

presi, preso = “framställa böcker/tidningar i tryckpress, tryckning”. “Press, tidningsväsen” = gazetaro. “Pressa, utsätta för tryck” = premi.

preskribi = “föreskriva, bestämma, diktera, ordinera, förskriva (medicin)”. “Preskribera (skuld, brott)” = preskripti.

prezento, prezentado = “presentation, framställning”. “Present, gåva” = donaco som också betyder “donation”. “Större penningdonation till institution e.d.” heter även donacio.

prezo = “pris (vad något kostar att köpa)”. “Pris, belöning” = premio. “Pris, kostnad” = kosto. “Pris, lov, beröm” = laudo, gloro. “Pris, nypa (av t.ex. snus)” = pinch(preno).

primuso = “primuskök”. “Primus” i diverse latinska uttryck motsvaras av la unua eller la chefa, t.ex. “primus motor, den ledante kraften” = la chefa motoro. “Primus inter pares, den främste bland likar” = la unua inter egaluloj.

propozicio = “sats (term inom språkvetenskap och logik)”. “Proposition, förslag till beslut, förslag från regering till riksdag” = (registara) propono. “Ställa proposition, ge förslag till beslut” = prezenti por vochdono. I stället för propozicio använder man hellre det enklare ordet frazo.

propra = “egen”. “Proper, snygg, renlig, välvårdad” = bel(et)a, pur(em)a, bonorda, ordema.

provizo = “förråd, upplag (samling av material/föremål som kan behövas)”. “Provision” = provizio, komisipago, procentajho. “Proviant” = provianto, manghoprovizo. “Förråd, lager” = stoko. “Förrådslokal, lagerlokal” = magazeno, provizejo, tenejo, stokejo, varejo, staplo.

psalmo = “psalm i Psaltaren (eller annan del av Bibeln)”. För “psalm” i allmänhet används ordet himno som även betyder “hymn” eller annan högtidlig hyllningssång. Nacia himno = “nationalsång”. “Psaltaren” = la Psalmaro. “Psalmbok” = himnaro.

pulvo = “krut”. “Pulver” = pulvoro. Polvo = “damm, fint stoft”.

pundo = “pund (myntenhet)”. “Pund” som viktenhet = funto.

racionala = “rationell (matematisk och filosofisk term)”. “Rationell, förnuftig, förnuftsenlig” = racia. “Rationalisera” = raciigi, pliefikigi (= “effektivisera”). Racionalaj nombroj = “rationella tal, heltal och bråk” (kan också heta racionaj nombroj). Racionala som filosofisk term har att göra med “rationalism” = racionalismo, raciismo. Motsatsen är empiria = “empirisk”. “Empirism” = empiriismo, empirismo.

raketo = “raket”. “Racket” (i tennis osv) = rakedo som också betyder “snösko” (neghrakedo).

ramo = “murbräcka, pålkran”. “Ram, infattning” = kadro. “Cykelram” = bicikla framo. “Ram, tass” = piedego. “Murbräcka” heter även murrompilo.

rampo, rampado = “krypning, kryperi”. “Ramp, sluttande uppfart, landgång” = ramplo. “Ramp, strålkastarrad (vid scenkant)” = (scenejaj) randlumoj, planklumoj.

rapo = “rova” (rotfrukt). “Rap(ping)” (sångstil) = rep(ad)o. “Rova, fickur” = poshhorlogho.

rara = “sällsynt och därför värdefull”. “Rar, ovanlig” = maloft(eg)a (även rara). “Rar, älskvärd” = afabla, dolcha, kara, charma.

rastro = “ett slags spade med trekantigt blad”. “Raster” = mikroreto. “Rastrera” = dispunktigi.

regento = “ställföreträdande statsöverhuvud”. “Regent, statsöverhuvud” = reganto. “Regera, styra” = regi. “Regera, vara kung” = reghi. “Kung, drottning” = regho, reghino. “President” = prezidanto (som också betyder “ordförande”), shtatprezidanto, respublikestro eller prezidento (som dock är ovanlig). “Kejsare” = imperiestro (“romersk kejsare” även cezaro).

rekomendi = “rekommendera, förorda”. “Rekommendera” (postterm) = registri. “Rekommenderat brev, rek” = registrita letero.

reklami = “göra reklam för”. “Reklamera, klaga över felaktighet, återfordra” = reklamacii, “återfordra” även repostuli, depostuli. “Reklamera, efterlysa postförsändelse” = peti serchadon (de poshtajho), serchigi (poshtajhon).

rekompenci = “belöna, avlöna”. “Kompensera, gottgöra” = kompensi. Rekompenci är inte sammansatt med prefixet RE. Båda orden kan motsvara “ersätta”. Kompensi = “ersätta för skada, obehag o.d.”, rekompenci = “ersätta för utfört arbete, tjänst osv.”. “Ersätta, vara i stället för (något)” = anstataui. “Ersätta, sätta något i stället för (något annat)” = anstatauigi.

rektoro = “universitetsrektor, gymnasierektor”. “Rektor” i allmänhet = lernejestro. Ordet rektoro behövs förmodligen inte alls. Gimnaziestro och universitatestro är tydligare.

rendevuo = “avtalat möte”. Det svenska “rendezvous” betyder vanligen “kärleksmöte” = amrendevuo.

rento = “avkastning”. “Ränta, räntesats” = rentumo eller interezo.

reparacio = “skadestånd, krigsskadestånd”. “Reparation, lagning” = ripar(ad)o. “(Krigs)skadestånd” kan också heta (milita) kompens(pag)o.

resolucio = “självläkning (av inflammation), upplösning (av kraft, anspänning m.m.)”. “Resolution, uttalande av åsikt (som antas på möte)” = rezolucio. Resolucio är en fackterm inom t.ex. medicin och mekanik.

responso = “ansvar”. “Respons, gensvar, reaktion” = respondo, resono, reago. “Ansvar” heter vanligen respondeco (förr även prirespondo).

reverso = “baksida på mynt, medalj, tyg (eller andra platta föremål)”. “Revers, skuldsedel” = shuldatesto, promeskambio. “Baksida” heter vanligen malantau(ajh)o, dorsflanko. Motsatsen till reverso är averso. “Framsida” heter vanligen antau(ajh)o eller fronto (som också betyder “front”).

ribelo = “uppror, myteri”. “Rebell” = ribelulo, ribelanto. “Folkresning (mot tyrann)” heter också insurekcio (“deltagare i folkresning” = insurgento). Dessutom finns revolucio = “revolution”, och shtatrenverso, pucho = “statskupp”.

ripeti = “upprepa”. “Repetera, öva (musik, teater...)” = provludi, ekzerci.

romanco = “romans (musikstycke, poem)”. “Romans, kärleksaffär” = amafero.

rondo - se cirkelo

rosmarino = “valrosshona”. “Rosmarin” (växt, krydda) = rosmareno.

roso = “dagg (droppar på marken)”. “Ros” (växt, blomma) = rozo. “Ros, rosfeber” (sjukdom) = erizipelo. “Bältros” (sjukdom) = zostero (även zostro, zono, zona erupcio). “Kompassros” = (vent)rozo. “Rosa” (färg) = rozkoloro, roz(kolor)a. “Dagg, grov tågända med knutar” (gammaldags straffredskap) = shnurbatilo. “Blydagg” = plumbobatilo.

rubriko = “stående rubrik”. “Rubrik, sammanfattande överskrift” = titolo. Rubriko används i uttryck som la sporta rubriko, la teatra rubriko osv., och syftar först och främst på själva rubriken (Sporto, Teatro...), men kan användas även om innehållet i texten under rubriken.

ruto = “(vin)ruta (växt)”. “Ruta, fyrkant” = kvadrato. “Fönsterruta” = fenestra vitr(ajh)o, glaco. “Ruta, fält (på t.ex. schackbräde)” = kvadrato, chelo. “Rutt, resväg, resplan” = itinero (även rauto som dock bör undvikas).

sablo = “sand”. “Sabel” (huggvapen) = sabro.

sagao - se fabelo

salato = “sallad (blandade grönsaker och liknande maträtter)”. Växtsorten “sallad, sallat” = laktuko.

salo = “salt”. “Sal, stort rum” = chambrego, salonego. “Sal, flerpatientrum på sjukhus” = publika/neprivata chambro (en malsanulejo). “Sal, hall” = halo. “Sovsal” = dormejo. “Matsal” = manghejo. “Salong, finare sällskapsrum, litterär/konstnärlig/politisk salong” = salono.

salvo = “(skott)salva”. “Salva” (läkemedel) = ungvento. “Salva, smörjning, smörja” = shmir(ajh)o.

sandvicho = “dubbelsmörgås”. Det svenska “sandwich” betyder numera “liten finare smörgås”. Det motsvaras närmast av sandvicheto. “Smörgås” i allmänhet = buterpano.

sekreto = “hemlighet”. “Sekret, kroppslig avsöndring” = sekrecio.

sekso = “kön”. “Sex, sexualitet, könsliv” = seksajhoj, seksa vivo, seksaj aferoj, seksumo.

semestro = “(halvårs)termin, halvår”. “Semester” = ferioj, libertempo. Semestro ska bara ska användas när året delas in i två terminer. För perioder om tre månader används trimestro (“kvartal”). Ofta är duonjaro (“halvår”) och kvaronjaro (“kvartal”) att föredra. Observera att ferio = “ledig dag, semesterdag”, medan “ferie, ledighet” = ferioj.

separi = “besluta om hemskillnad”. “Separera, skilja åt” = apartigi, disigi. “Separera, skiljas åt” = apartighi, disighi. “Separera, flytta isär (om makar)” = separighi. “Separera, avskilja grädde från mjölk (i separator)” = centrifugi. “Mjölkseparator” = (lakto)centrifugilo, senkremigilo, senkremiga aparato/mashino.

servico - se servo

servisto, servistino = “tjänare, tjänarinna”. “Servitör, kypare, servitris” = kelnero, kelnerino.

servo = “anställning, befattning, tjänst (även i betydelsen “hjälp”)”. “Serve” (i t.ex. tennis) = serviro. “Serva” (i tennis) = serviri. “Serva, utföra service på” = (pri)servi. “Service” = (pri)serv(ad)o, (klient)servado. Servico = “servis”. “Servostyrning” = relajso-stirado, servo-stirado, servo-direktado.

simpla = “enkel, osammansatt, okomplicerad, anspråkslös”. “Simpel, torftig” = modesta, malabunda. “Simpel, tarvlig, lumpen” = malnobla, vulgara, fia.

sinapo = “växten senap”. “Senap” som krydda = mustardo.

siropo = “saft (sockerlösning med frukt e.d.)”. “Sirap” = melaso (som även betyder “melass”). Suko = “sav, växtsaft, köttsaft, råsaft, juice”. “Juice, råsaft” = (frukto)suko.

skolo = “skola, åsiktsriktning, läroriktning”. “Skola, läroanstalt” = lernejo. För olika skolnivåer finns ord som: gimnazio, liceo, kolegio, universitato osv. Dessa ord har ibland oklar innebörd eftersom olika länder använder sina motsvarande ord på olika sätt. Kanske vore det klokt att föredra uttryck som: elementa lernejo, bazlernejo, mezlernejo och altlernejo.

skovelo - se padelo

sorto = “öde, (levnads)lott”. “Sort, slag, kvalitet” = speco, kvalito. “Förutbestämt öde” = destino. “Oundvikligt öde, olycksöde” = fatalo. “Ödet” personifierat = Fatalo, Fato eller Fortuno. “Fortuna, fortunaspel” (spel med metallkula som stöts in i “bås”) = pingloludo. “Sortera” = ordigi, (lau)specigi, klasifiki.

spado - se fosilo

sparko = “elektriskt gnista”. “Spark, stöt med foten” = piedbato, piedpusho, i fotboll kiko. “Spark” av häst = hufbato. “Spark, sparkstötting” = pushsledo, seghosledo, skutsledo. “Gnista” i allmänhet = fajrero.

spato - se fosilo

spekuli, spekulacii = “spekulera (på t.ex. börsen), handla i kortsiktigt vinstintresse”. “Spekulera, fundera fritt” = spekulativi. “Spekulativ” = spekul(aci)a eller spekulativa beroende på den aktuella betydelsen.

spiko = “ax (på växt)”. “Spik” = najlo. Akso = “hjulaxel, jordaxel, geometrisk axel” m.m.

spili = “slå upp (tunna), göra hål i (för att få ut vätska)”. “Spilla, råka hälla ut” = disvershi, disshuti, disperdi. “Spilla, förspilla, slösa bort” = (for)perdi, disipi.

spindelo = “spindel (spinnredskap, roterande maskindel)”. “Spindel” (djur) = araneo.

sprinto = “sprinterlopp”. “Sprint, låspinne” = stifto. “Stift, nubb” = najleto, fiksilo. “Häftstift” = prempinglo, desegnonajlo, desegna pushnajleto. “Stift, nål” = nadlo. “Blyertsstift” = grafitstangeto. “Ritstift” = desegnilo. “Stift i pistill” = stiluso. “Tändstift” i motor = sparkilo. “Tändstift” på eldvapen = fajrigostifto. “Stift, kyrkligt område lett av biskop” = diocezo (om grekiskt-ortodoxt även eparhhio).

sprito = “slagfärdighet, kvickhet, spiritualitet”. “Sprit, alkohol” = alkoholo, alkoholajho(j). Spirito = “ande, anda”. Det finns även en speciell sjöterm sprito som betyder “spri, spira för sprisegel”. Jämför med busprito = “bogspröt”.

sputi = “spotta upp, spotta (ofrivilligt), utspy”. “Spotta, avsiktligt utstöta (vanligen saliv) ur munnen” = krachi.

stamo = “bakteriestam, böjningsstam (språkvetenskaplig term)”. “Stam, stjälk, stängel” = tigo, trunketo. “Stam, trädstam” = trunko. “Folkstam” = tribo. “Stam, ätt” = familio, gento.

stampi = “stämpla”. “Stampa” (med fot) = piedbati, piedfrapi, stamfi. “Stampa” (med hov) = hufobati, stamfi. “Stampa, pantsätta” = lombardi. “Stampa” (om båt) = tangi. “Frimärke” (engelska “stamp”) = poshtmarko.

standardo = “standar (fana/baner på stång som fälttecken, kårtecken o.d.)”. “Standard, norm” = normo, normaltipo. “Standard, nivå” = nivelo. “Levnadsstandard” = vivnivelo.

staplo = “magasinsbyggnad, lagerbyggnad, varuupplag (byggnad)”. “Stapel, hög, trave” = stako. “Stapel” i diagram = kolono. “Stapel” på bokstav = streketo (mal)supren, (mal)suprena streketo.

stato = “tillstånd, skick”. “Stat, rike” = shtato, regno. Shtato är ett modernt ord. Regno är mer gammalmodigt och pompöst. Statuso = “rättsstatus, civilstånd” o.d. “Status, anseende” = (socia) prestigho.

stenografo, stenografado = “stenografering, stenografi”. “Stenograf” = stenografisto. “Stenografi” (teckensystemet och konsten att använda det) = stenografio. “Stenogram” = stenografajho. Eftersom stenografo så lätt används fel är det bättre att använda den kortare ordstammen STEN: steni = “stenografera”, stenisto = “stenograf”, steno = “stenografi”, stenado = “stenografering”.

sterko, sterki = “gödsel, gödsla”. “Stärkelse” = amelo. “Stärka, göra stark(are)” = (pli)fortigi, (pli)fortikigi, (pli)firmigi. “Stärka, bekräfta” = konfirmi. “Stärka med stärkelse” = ameli.

stifto - se sprinto

stileto = “stilett, dolk med långsmalt blad”. “Stilett, springstilett” (med dolt blad som skjuts ut av en fjäder) = risorta ponardo.

stiri = “styra fordon”. “Styra, hålla i kurs” = direkti. “Styra, leda” = konduki (även om fordon). “Styra, regera, behärska, kontrollera” = regi. “Leda, visa vägen” = gvidi. “Leda” t.ex. elektricitet eller värme = kondukti.

stoko = “varulager, förråd, stok (måttsenhet för kinematisk viskositet)”. “Stock, trästam” = trunko. “Stock, bjälke” = trabo. “Stock” (straffredskap) = piedotrabo, piedpilorio. Shtoko = “ankarstock”.

strando - se bordo

struto = “struts”. “Strut” = konuso, korneto. “Glasstrut” = vaflokonuso, vaflokorneto.

studento = “studerande vid universitet eller högskola”. “Student, person som avlagt studentexamen” = abituriento. “Studentexamen” = abiturienta ekzameno.

stuki = “bekläda/pryda med stuck (gipsmurbruk)”. “Stuka” t.ex. fot = pushdifekti. “Stuka, deformera” = deformi, platigi. “Stuka, förödmjuka” = humiligi, malfierigi.

stupo = “blånor (fibrer av lin/hampa), drev (upprivet tågvirke för tätning)”. “Stup, brant” = krutegajho. “Stupa, kupolformad relikbyggnad” = stupao.

suito = “svit, musikalisk komposition med många satser”. “Svit, följe” = akompanantoj, sekvantaro. “Svit, obruten rad” = sinsekvo, vico. “Hotellsvit” = (hotela) chambraro. “Sviter, följder av sjukdom/skada” = (malagrablaj) sekvoj.

Sundo = “Öresund”. “Sund, smalt vatten” = markolo, akvokolo. Namnet Sundo (eller la Sunda markolo) används även om “Sundasundet” mellan la Sundaj Insuloj (= “Sundaöarna”) i Indonesien. “Sund, frisk” = sana.

svaga - se vaga

shelko = “hängslen, axelband”. “Stjälk” = tigo, trunketo. Shelko i betydelsen “hängslen” åsyftar hela hängselparet, medan shelko i betydelsen “axelband” åsyftar ett enskilt axelband.

shlemo - se shlimo

shlimo = “slam, gyttja”. “Slem, seg kroppsvätska” = muko. “Växtslem” = mucilago. Shlemo = “(stor)slam” (i bridge).

shoti = “skjuta (boll mot mål e.d., idrottsterm)”. “Skjuta” (med vapen) = pafi. “Skjuta, detonera sprängladdning” = eksplodigi. “Skjuta, förflytta med glidrörelse” = shovi. “Skjuta upp” = prokrasti. “Skjuta skott” (om växt) = shosi (“plantskott” = shoso).

shpari = “spara, hushålla med (inte slösa med)”. “Spara, behålla, bevara” = konservi (även gardi). “Spara, skona” = indulgi, domaghi (= vara aktsam om).

shpato - se fosilo

shpuro = “spårvidd, hjulavstånd”. “Spår, fotspår” = piedsigno. “Spår, märke” = spuro, postsigno. “Spår, rester” = restajhetoj. “Skivspår” (på grammofonskiva) = kanelo. “Bandspår (på inspelningsband)” = trako (de bendo). “Spår, järnvägsspår” = trako. “Räl, järnvägsskena” = relo. “Räls” = reloj, relparo. I stället för shpuro kan man säga traklargho.

shtoko - se stoko

shtormi = “storma (blåsa)”. “Storma, anfalla för att inta” = sturmi, kurataki. Shtormo = “storm”, vento = “vind”, brizo = “bris”, brizego, shtormeto = “kuling”, tempesto = “svår storm”, uragano = “orkan”.

tableto = “litet bord”. “Tablett, tallriksunderlägg” = submetajho eller tablotuketo. “(Hals)tablett, pastill” = lozangho (rombformad) eller pastelo (rund, linsformad). “Tablett” som medicin = tablojdo. “Piller” = pilolo.

takso, taksado = “värdering (uppskattning)”. “Taxa, tariff” = tarifo (eller veturprezo och liknande sammansättningar). “Skatt, pålaga” (engelska “tax”) = imposto. “Taxera, fastställa inkomst för skatteberäkning” = imposttaksi. “Taxera, lägga skatt på” = imposti. “Tax” (hund) = vertago, melhundo. “Taxi” = taksio.

tamburo - se halo

tegolo = “tegelpanna”. “Tegelsten” = briko. Något ord för tegel som material oavsett form finns inte: “ett hus av tegel” = domo el brikoj. Briko används också för tegelstensformade föremål i allmänhet: briko (eller bloko) de oro = “guldtacka”, karba briketo = “kolbrikett”. Adobo = “adobe, soltorkat tegel”.

termino = “fackterm”. “Termin” = semestro (“halvår”) eller trimestro (“kvartal”). “Term” i matematik och logik = termo. I stället för termino kan man även säga fakvorto, fakesprimo.

tono = “ton (i musik), sätt att tala”. “Ton” (viktenhet) = tuno. “Ton, registerton” (enhet för fartygsvolym) = tonelo. “Ton, klang” = sonoro. “Ton, klangfärg” = tembro. “Tonhöjd” = tonalto, pi(t)cho.

trista = “ledsen, sorgsen, vemodig, bedrövad”. “Trist, tråkig” = teda, enuiga, enua. “Trist, dyster” = melankolia, morna, senghoja. I stället för trista kan man också säga malgaja, malghoja.

truko = “filmtrick, illusionsknep vid filmning”. “Trick, knep” i allmänhet = artifiko. “Trick, stick” i kortspel = preno.

tualeto = “toalett (klädsel, tvättning och påklädning)”. “Toalett, WC, avträde” = necesejo.

tubo = “rör, slang, tub, (orgel)pipa, (gevärs)pipa, (stövel)skaft, m.m.”. “Tuba, bastuba” (instrument) = tubjo.

vaga = “kringflackande”. “Vag, obestämd, svävande” = nepreciza, nebula eller svaga som dock är ovanlig. “Svag” = malforta.

vagono = “järnvägsvagn eller annan spårbunden vagn”. “Vagn, åkdon” = veturilo. “Vagn, kärra” (tvåhjulig) = charo. “Tåg” = trajno, vagonaro. “Spårvagn” (för stadstrafik) = tramo. “Tunnelbana” = metroo, sub(tera )fervojo, urba fervojo. “Tunnelbanetåg” = metrotrajno, subtrajno. “Tunnelbanevagn” = metrovagono, subtrajna vagono. “Pendeltåg, förortståg, lokaltåg” = naveta trajno, antauurba trajno, regiona trajno, loka trajno.

Valezo = “Valais/Wallis (kanton i Schweiz)”. “Wales” (del av Storbritannien) = Kimrujo/Kimrio. “Walesare, invånare i Wales” = Kimro. I atlasen Poshatlaso de la mondo används Valeso för “Wales” men i praktiken används annars bara Kimrujo/Kimrio som grundar sig på det walesiska namnet “Cymru”. Språket walesiska (la Kimra) kallas ibland “kymriska” på svenska. “New South Wales” (delstat i Australien) = Nova Sud-Kimrujo eller Nova Sud-Kimrio.

valvo = “ventil (som reglerar gas- eller vätskeflöde), klaff (i organ)”. “Valv” = volbo. “Ventil, vädringslucka” = aerumilo. “Ventilator, fläkt” = ventolilo.

ventolilo - se valvo

vestiblo - se halo

vesto = “klädnad, klädedräkt”. “Väst” (ärmlöst plagg) = veshto. Vestajho = “klädesplagg”. En vesto består vanligen av flera vestajhoj. Dock används vesto även i betydelsen “klädesplagg” (som förkortning av vestajho). Väderstrecket “väst(er)” = okcidento. “Öster” = oriento. En del använder ordet uesto istället för okcidento, och eosto istället för oriento. Okcidento och Oriento betyder även “occidenten, västerlandet” respektive “orienten, österlandet”. Dessa betydelser finns inte hos uesto och eosto, som dock är ovanliga och bör undvikas.

veto = “vad (i vadhållning), satsning (i spel)”. “Veto” = vetoo. Veti = “slå vad”. Vetoi = “inlägga veto”.

vikario = “pastoratsadjunkt”. “Vikarie, ställföreträdare” = anstatauanto. “Vikarierande lärare” = anstataua instruisto. “Pastoratsadjunkt” kan också heta helpa pastro. Vikario används dock även i uttrycket La Vikario de Kristo = “Kristi ställföreträdare” (påven).

vinbero = “vindruva”. “Vinbär” (buske eller bär) = ribo. “Vinranka, vinstock” = vinberujo, vinarbedo eller vito. Uvo = “vindruva (avsedd att ätas)”.

vitala = “som har med liv att göra (filosofisk term)”. “Vital, full av lisvkraft” = vivoforta, vivplena. “Vital, livsviktig” = vivesenca, vivnecesa. “Vital, mycket viktig” = esenca, necesega.

volto = “volt (enhet för elektriskt spänning)”. “Volt, roterande hopp” = transkapigho, transkapigha salto. “Volt, cirkelrunt spår på ridbana” = volteejo. Volteo är ett varv på volten. Voltao är floden “Volta” i Afrika. Därav landet “Övre Volta” = Supra Voltao som numera heter “Burkina Faso” = Burkino.

volumo = “volym (del av bokverk), bokband”. “Volym, ljudstyrka” = lauteco. “Volym, omfång, rymd” = volumeno.